Krönika: “Inget normalår för bomarknaden 2026”

Det finns inga normalår på bostadsmarknaden. Under 2026 kommer både köpkraften och efterfrågan påverkas av nya förutsättningar – så därför lär det kommande året inte bli ett undantag, menar Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg.

Det här är en krönika från Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg.

Erik Holmberg, Hemnets marknadsanalytiker.

Under pandemin ökade efterfrågan kraftigt på boyta och antal rum. När mer tid spenderades i hemmet blev extra kvadratmeter och ett extra rum plötsligt högprioriterat. Prisutfallet får nästan en trappformation utifrån storlek och antal rum: större bostäder steg mer, mindre bostäder steg mindre. Den sedan tidigare populära minitvåan tappade i relativa termer sin särställning som den mest eftertraktade bostadstypen – även om den, liksom övriga marknaden, också steg kraftigt under pandemiåren.

Ytorna omvärderas

När pandemin klingade av, och räntan började stiga, svängde pendeln tillbaka. För bostadskonsumenten blev sambandet tydligare: varje extra kvadratmeter påverkar också räntekostnaden. Samtidigt blev hemarbete mindre vanligt i vardagen. Tillsammans bidrog det till att efterfrågan på bostadsyta dämpades, och att yteffektiva lägenheter återigen tog plats som de mest eftertraktade alternativen.

Nu, under 2026, väntar ytterligare en förändring av köpkraft och efterfrågan i form av lättade bolåneregler. Och det är möjligt att vi redan ser tendenser. Januari blev en relativt stark månad, och prisuppgången har varit tydligare för mindre lägenheter. Vi ser också ett trendbrott: minitvåan är (tillsammans med minitrean) återigen den bostadstyp som utvecklats starkast – räknat sedan räntan började stiga.

“Stor skillnad efter amorteringskravet”

Ser man tillbaka på de tio åren före skärpningen av amorteringskravet var prisutvecklingen relativt likartad mellan olika lägenhetstyper – med en något starkare utveckling för tvårummare. Efter skärpningen av amorteringskravet är dock skillnaderna stora: enrumslägenheter är upp 3 procent, tvåor 12 procent och lägenheter med fyra rum eller fler 25 procent.

När reglerna lättas är det rimligt att fler köpare väljer “mer bostad” när låneutrymmet tillåter det. Samtidigt är det sannolikt att den största och mest direkta effekten ändå syns i de mindre lägenheterna, där ökningen av potentiella nya köpare blir störst. En möjlig följd är att efterfrågan successivt flyttas uppåt i storlek när köpkraften stärks – från ettor och små tvåor vidare till större tvåor och treor.

Som vanligt kan man förvänta sig stora regionala och lokala skillnader i hur marknaden utvecklas. Givet de relativa prisskillnader som byggts upp mellan olika bostadstyper, är det svårt att se att de skulle bestå oförändrade om det skärpta amorteringskravet tas bort. Om köpkraften ökar bredare finns det alltså skäl att tro att gapen mellan olika lägenhetstyper kan minska – även om vägen dit sannolikt ser olika ut beroende på område. Och vi kan vara säkra på att 2026 inte blir något nytt normalt bostadsår.

Få nyheter om bostadsmarknaden i din inkorg varje vecka. Skriv upp dig på Hemnets nyhetsbrev här.